AI, eller inte AI?

Det är frågan.

06/11-2023, Elin Amberg

Foto: Steve Johnson, Unsplash.

AI Summit på Bletchley Park i Storbritannien har nått sitt slut, men diskussionen har bara börjat. Sedan AI blev ett offentligt och populärt ämne har frågeställningen utvecklats från "vad kan AI göra?" till "vad bör AI inte göra?". Det finns fyra huvudsakliga orosmoment.

1. Förlora jobbet

2. Äganderätt och upphovsrättsintrång

3. Tillit

4. Massförstörelse

Förlora jobbet.

SAG-AFTRA-strejken är det mest framträdande exemplet, där amerikanska skådespelare strejkar, delvis på grund av att skådespelare kan återskapas med AI och digitalisering. Tidigare har amerikanska författarförbundet Writers Guild, gått ut i strejk av liknande skäl.

Dagens teknik kan inte bara lägga specialeffekter på miljöer och skådespelare, den kan också helt återskapa vilken skådespelare som helst på skärmen. AI kan dessutom tränas att skriva avsnitt och manus, snabbare och till lägre kostnad än riktiga författare.

I Sverige har spelföretaget Mindark redan sagt upp 40 % av personalen eftersom AI kommer att ersätta arbetskraften. Det vi ser nu är verkligen den andra industriella revolutionen, den här gången ersätts tjänstemännen med teknik och automatisering.

Äganderätt och upphovsrättsintrång.

Eftersom generativ AI kan lära sig att skapa nya bilder, texter, musik och mycket mer genom att studera andra verk, har frågor om ägande och upphovsrätt väckts. Vem äger materialet om det genereras av AI? Och är det verkligen lagligt att träna AI på andra konstnärers verk?

Tillit.

Konkurrens och upphovsrättsfrågor kan i sig orsaka förtroendeproblem, men när AI-lösningar blir mer och mer människolika blir det också en fråga om förtroende för vem som gör eller säger vad. Särskilt eftersom generativ AI idag kan verka trovärdig samtidigt som den levererar osanningar. Allt i en mycket större skala än någonsin tidigare, och utan några standardiserade kontrollfunktioner.

Idag måndag den 6 november är det sagt att G7-länderna ska underteckna ett 11-punktsavtal om trygg, säker och pålitlig AI. Avtalet kommer att ge frivillig vägledning för organisationer som utvecklar avancerade AI-system. I USA har president Joe Biden redan lagt fram en mer omfattande 8-punktsorder. Bidens order omfattar integritet, jämlikhet och medborgerliga rättigheter, konsumenträttigheter, patient- och studenträttigheter, stöd till arbetstagare, stöd till innovation och konkurrens, stärkt amerikanskt ledarskap globalt, samt en försäkran från den amerikanska regeringen om att AI ska användas på ett säkert och ansvarsfullt sätt. 

Massförstörelse.

Det finns både en oro för hur krigföring kan se ut när den utvecklas med den exponentiella hastigheten som digitalisering och AI ger. Men det finns också en oro för att AI ska förstå vilken skada mänskligheten som art orsakar sin omgivning. Vilket kan få AI att vidta åtgärder mot mänskligheten, eftersom at det kan visa sig vara den logiska saken att göra för AI.

Ingen logisk lösning.

AI är inte dåligt. Det är en lika neutral teknologi som alla andra verktyg. Frågan är istället vad vi ska använda det till och varför? Något som vi människor brukar ha svårt att räkna ut. Förmodligen för att AI drivs av logik medan människor inte är logiska varelser. Vi vill gärna se oss själva som logiska, men vi drivs i hög grad av känslor och snabba belöningar. En sanning som står i stark konflikt med vår självupplevda identitet, men också i konflikt med verktyg som AI.

Det är ingen slump att AI blev ett så populärt ämne när Chat GPT släppte en version som gav människoliknande konversationer. Det var något som människor kunde relatera till.

AI har egentligen funnits mycet längre än så i våra BI-system, kartor, e-post och mycket mer. De farhågor som vi nu skyller AI för, var också relevanta långt tidigare. Jobb som assistenter har nästan försvunnit på kontoren sedan digitaliseringen förbättrade kontorsadministrationen. Datorer har ersatt många roller som tidigare behövdes inom konst och musik. Sampling och plagiering har hanterats tidigare. Många artister ser till att säkra royalties genom att lägga till eller ändra mindre delar av ett färdigt verk. Redan 2018 såldes den AI-genererade "Portraint of Edmond de Belamy" till Christies för 432 500 GBP, och skaparna var det franska konstnärskollektivet, inte AI.

Förtroenderelaterade frågor är inte heller något som borde vara alltför nytt. Vi har en lång historia av PR-team, kommunikationsspecialister, spökskrivare eller till och med advokater, som har agerat på uppdrag av en person eller i t o m i dennes namn. Ja, ny teknik som generativ AI underlättar för bedragare, fuskare och desinformatörer, men den kan också användas mot dem.

Liknande gäller för massförstörelse. Om det stämmer är det inte första gången som mänskligheten har uppfunnit något som kan leda till massförstörelse. Något som är kopplat till vår brist på logik. För människor är sann logik tvärvetenskaplig, något vi tenderar att glömma bort.

Om vi ser tillbaka på antiken och vetenskapens tidiga dagar så var ämnen som vi idag håller åtskilda sammanflätade. Platon var inte bara filosof, han var även matematiker och författare, och samma sak gäller för andra matematiker som Arkimedes. Något som vi har lämnat mer och mer. Dagens vetenskap och teknik är väldigt bra på att fokusera på ett problem i taget, men har svårt att måla upp en större bild eller förstå fjärilseffekter.

Så vad är lösningen?

Normalt sett, när vi har vår logiska persona på, kan konst och kultur förkastas för att vara irrationellt och till och med vara något vi ogillar. Men när allt annat misslyckas brukar det vara här vi kan återfå förnuftet och få lite perspektiv. 1942 skrev författaren Isaac Asimov robotikens tre lagar, som även gäller för AI och annan automatisering.

1.    En robot får inte skada en människa eller, genom passivitet, låta en människa komma till skada.
2.    En robot måste lyda de order som människor ger den, utom när sådana order skulle strida mot den första lagen.
3.    En robot måste skydda sin egen existens så länge ett sådant skydd inte strider mot den första eller andra lagen.

Frågan på lång sikt borde inte vara vad AI inte bör göra, utan hur vi kan bredda modern ingenjörskonst och se till att etik och filosofi är en lika naturlig del av ingenjörskonsten som matematik. Den övergripande frågan bör inte handla om vart tekniken kan ta oss, utan vart vi som art vill ta oss och varför.

Kanske, kanske, kommer AI att visa sig vara den hjälte vi förtjänar, inte den hjälte vi vill ha.