Digitala trender 2023

AI, krig, filerbubblor och etik ,har alla varit tongivande under 2023 och fortsätter med sannolikhet att vara det 2024.

.

20/12-2023, Elin Amberg

Foto: Greyson Joralemon, Unsplash.

Fyra trender som gjort stort intryck på 2023 och som vi kan förvänta oss se mer av 2024. De har var och en alla en stark påverkan på digitaliseringen, men har också ett starkt inflytande sinsemellan där ingen trend lämnar en annan oberörd.

AI.

Ingen kan ha undgått boomen av AI under året, mycket tack vare generativ AI och lösningar enkla att applicera i vardagen som ChatGPT. Inom sjukvården hyllas AI teknik, för att både kunna snabba på forskning och underlätta framtagandet av nya läkemedel och behandlingar (https://news.uchicago.edu/story/human-aware-ai-helps-accelerate-scientific-discoveries-new-research-shows).

Samtidigt har nyttan ifrågasatts på andra håll där AI mer framstår som ett hot. Ett sådant tecken är strejken bland amerikanska skådespelare. Ett av kraven från fackförbundet SAG-AFTRA, var att reglera användningen av AI och hur tekniken fick användas för att ersätta eller komplettera skådespelare (https://www.sagaftrastrike.org/).

Ett annat kritiskt område är AI och krigsföring. AI möjliggör allt från autonoma maskiner som drönare och jaktplan, till mer sofistikerad intelligens och underrättelsetjänst där data och analys ger övertaget. (https://youtu.be/EpipswT-LuE). Vilket också lett oss in på nästa ämne, krig. En klart viktig påverkansfaktor inom digitalisering idag.

Krig.

Krig fortsätter att ha stark påverkan på vad som sker, även digitalt. Ordet cyberkrig är ett alltmer förekommande begrepp och tas idag på stort allvar. Något vi tydligt kan se i den militära upprustningen där nationella center för cybersäkerhet tar allt större plats, inte minst i Sverige som fick sitt center på plats först under 2022 (https://www.ncsc.se/).

Under året prydde Mykhailo Fedorov septembernumret av Wired. Upplagans fokus var Ukrainas digitalisering av sin krigsföring och hur Fedorov varit drivande i arbetet (https://www.wired.com/story/ukraine-runs-war-startup/). Trots att Fedorov inte är försvarsminister, utan tidigare minister för digital transformation och numera vice premiärminister och minister för utveckling av utbildning, vetenskap och teknik. Det arbete han lett har varit en viktig del av Ukrainas försvar på fältet, men framförallt i den digitala krigföringen där hackerangrepp och desinformation har varit frekventa krigsföringsgrepp för att göra åverkan på infrastruktur, så väl som den mentala resiliensen.

Desinformationen som idag antar nya skepnader med AI genererade deepfakes, eller virala trollfabriker, är också en viktig del i ämne nummer tre, polarisering.

Filterbubblor 2.0

Det har länge talats om filterbubblor, men dagens digitala landskap bjuder på filterbubblor 2.0. Algoritmer spelar fortfarande en viktig roll, men bubblorna påverkar inte bara samhällsklimatet, nu påverkar samhällsklimatet även filterbubblorna. Vi har sett det tidigare bland annat inom politiken redan 2016, där insikter från Cambridge Analytica användes för att identifiera och påverka filterbubblor under amerikanska presidentvalet såväl som vid Brexit-kampanjer i Storbritannien (https://en.wikipedia.org/wiki/Cambridge_Analytica).

Idag är påverkanskampanjer genom trollfabriker vardagsmat och de genererar nya filterbubblor som pushar samhällsklimatet i ämnad riktning. Men nu ifrågasätts även kanalernas interna påverkan allt mer. Trots att kanalernas egna algoritmer har varit omstridda tidigare, har allvaret aldrig varit så aktuellt som under 2023.

Det tydligaste exemplet i år är X, föredetta Twitter. Efter Elon Musks uppköp av kanalen i slutet av 2022, har allt fler kritiserade förändringar rullats ut. Det blå märke som tidigare signalerade att en användare var verifierad, har numera bytt syfte till att visa att användaren har en aktiv premiumprenumeration. Förändringen utnyttjas av oäkta konton som spridit desinformation under falsk flagg. Kanalen som en gång var viktig inom press och journalistik, har nu övergått till att bli den kanal som sprider mest desinformation (https://www.forbes.com/sites/petersuciu/2023/09/26/x-is-the-biggest-source-of-fake-news-and-disinformation-eu-warns/).

Ny ägaren till X och tillika Tesla grundaren Musk, styra vilka nyheter som får synas och inte. Bland annat har artikellänkar som nämner Tesla i samband med problematiken kring utvinningen av glimmer (Mica), markerats med varningar. Något som inte skett för artiklar med liknande innehåll där Tesla inte nämnts (https://ground.news/article/x-notices-link-to-tesla-review-with-warning_95fc13).

Men även andra kanaler är under luppen då EU begärt ut information från TikTok och Youtube, för att utreda huruvida de bidrar till att sprida desinformation (https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-sends-requests-information-tiktok-and-youtube-under-digital-services-act).

I fallet med X har nyheten ändå fått viss uppmärksamhet då censuren från X har uppmärksammats av andra medier, men det är ytterligare ett stort steg tillbaka för pressfriheten och i nuläget finns inga tecken på en vändning. En allvarlig utveckling där pengar går före yttrandefrihet och opinionsstyrda medier leder vägen. Men också något det varnats för i det nya medielandskapet som aldrig behövt förhålla sig till journalistikens yrkesetik.

Samtidigt säljs få nyheter på lösnummer i en post-analog värld. Vilket gör oberoende journalistik än mer beroende av nya tidens mediehus som sökmotorer och sociala plattformar för att nå ut. Kanaler vars förhållningssätt inte visat sig vara lika självreglerande som många hoppats på. Vilket leder oss in på det sista och kanske det mest bubblande ämnet som kommer fortsätta växa än mer under 2024, etik.

etik.

Det kan tyckas att lagar och regleringar länge varit en trend inom digitalisering. Visst stämmer det att flera justeringar har gjorts, vem känner inte till GDPR? Förändringarna går inte heller obemärkt förbi då processerna ofta är utdragna och krångliga när så många länder är involverade. Men inga lagar fattas för lagarnas skull, drivkrafterna bakom GDPR är trots allt integritet.

I fallet GDPR är det framförallt amerikanska kanaler och tjänster som har ifrågasatts och hindrats från att överträda de integritetskrav EU satt upp för sina medborgare. Men EU varnar även för andra kanaler och har precis som USA och Kanada stoppat offentligt anställda (EU parlamentet) från att använda Tiktok (https://www.politico.eu/article/eu-parliament-to-ban-staff-from-tiktok-over-cybersecurity-concerns/). Anledningen är säkerhet, men den bottnar precis som GDPR i integritetsfrågor och vem som har rätt till användares data.

Integritetsfrågan i sig är inte heller en nyhet. Den har egentligen följt med sedan den tidiga digitaliseringens dagar och var en av de drivande faktorerna bakom piratpolitiken som dök upp redan 2006 i Sverige för att sedan spridas till andra länder. Skillnaden är att integritetsfrågan har gått från att drivas av libertarianism, till att ha ett stöd som spänner över blockpolitiken och därför driver en stor del av riktningen för dagens digitalisering.

En annan etisk fråga som också fått ett bredare stöd, oavsett ideologi, är miljö- och hållbarhet. Vilket även börjat spilla över på techindustrin. Techjätten Apple har som målsättning att vara koldioxidneutralt till 2030 och satte hållbarhet i fokus under sitt årliga iPhone event (https://www.forbes.com/sites/carolinamilanesi/2023/09/14/apple-streamlining-sustainability-for-every-buyers-perfect-product/). Samtidigt poppar nya initiativ och organisationer upp med fokus på hållbarhet från start. Allt ifrån Gaia Generation som spårar och reducerar koldioxidutsläpp inom molnlösningar, till T.loop som bygger energieffektivare datacenter.

Hållbarhet syns även inom kommande regleringar då kommande kraven på digitala produktpass (DPP) inom EU:s inre marknad, är en del av EU:s hållbarhetssatsning Ecodesign for Sustainable Products Regulation (https://commission.europa.eu/energy-climate-change-environment/standards-tools-and-labels/products-labelling-rules-and-requirements/sustainable-products/ecodesign-sustainable-products-regulation_en).

Allt hänger ihop.

Etiken är ett resultat av övriga trender. Hur vi ska förhålla oss till ett samhälle med AI? Vad anses vara korrekt inom digitaliserad krigsföring? Och ifrågasättandet av det förändrade mediaklimatet. Där de som kan styra eller manipulera algoritmer och informationsflödet har ett enormt maktutrymme, men saknar etiska riktlinjer.

Vi kan förvänta oss en fortsättning inom alla trender under 2024.